Corylus sieboldiana var. mandshurica - Näbbhassel

Manschurisk näbbhassel

Den Manchuriska näbbhasseln kommer, som namnet antyder, från bergsskogarna i Manchuriet i norra Kina. Deras naturliga utbredningsområde sträcker sig dock längre än så - i väster till Mongoliet och i öster via Korea till Japan. Bladen liknar den europeiska hasselnöten och är rundliga till äggrunda med hjärtformad bas och delvis flikig bladkant. Tidigt på våren blommar den Manchuriska näbbhasseln med långa, gula hanhängen som kan ses på långt håll. De små, röda honblommorna är mycket mer diskreta. De ätliga nötterna kommer på hösten. De kännetecknas särskilt av det iögonfallande, ca 5 cm långa och mycket håriga hornliknande skyddet kring nöten. De tunna skalen, som är relativt lätta att knäcka, innehåller frön som är mycket rika på den omättade oljesyran.

Med en sluthöjd på 4-6 meter är den Manchuriska näbbhasseln lämplig för både solitärplanteringar och frukthäckar. Det ljusbruna, nästan vita träet är medelhårt och flexibelt. Det används bland annat för att göra träkol för teckning eller som flätmaterial. Den här kraftiga busken föredrar en solig till halvskuggig plats med näringsrik, gärna lite lerig jord. Manchurisk näbbhassel är mycket frosttålig och tål även kraftig beskärning, vilket gör att den spirar upp igen i en fin buskig form.